Översikt
Betyg
Ursprung
Försörjning
Flyktingar
Kommunvalet
Grannar
Frågor
Arvika har en välbemannad förskola och många nya företag, men långt till skyddad natur.
Betyg i 12 områden 1–5, tryck för detaljer
Betyg och nyckeltal
Så ligger Arvika till jämfört med landets övriga kommuner. 5 är plats 1 i landet och 1 är sista plats, och högt betyg är alltid bra: för skatt och huspriser betyder det låga nivåer. Tryck på ett område för siffrorna bakom. Så räknas betyget .
3,3
Låga huspriser plats 121 av 290
i Huspris
2 mnkr
Bättre än 58 % av kommunerna
3,3
Låg skatt plats 122 av 290
i Kommunalskatt
21,8 %
Bättre än 57 % av kommunerna
3,2
Inkomstnivå plats 133 av 290
i Medianinkomst
389 800 kr
Bättre än 54 % av kommunerna
1,3
Nära naturen plats 266 av 290
i Avstånd till skyddad natur
4,3 km
Bättre än 8 % av kommunerna
3,1
Trygghet plats 116 av 249
i Trygghet utomhus
84,2 %
Bättre än 53 % av kommunerna
3,3
Bra skolor plats 124 av 290
i Meritvärde åk 9
208,1 p
Bättre än 33 % av kommunerna
i Behörighet till gymnasiet
84,5 %
Bättre än 68 % av kommunerna
i Lärare med behörighet
73 %
Bättre än 59 % av kommunerna
4,6
Barnomsorg plats 33 av 290
i Barn per vuxen i förskolan
4,1 barn/vuxen
Bättre än 95 % av kommunerna
i Legitimerade förskollärare
48,8 %
Bättre än 48 % av kommunerna
3,9
Äldreomsorg plats 80 av 290
i Hemtjänst enligt brukarna
71,6 av 100
Bättre än 73 % av kommunerna
3,7
Jobbmarknad plats 97 av 290
i Arbetslöshet
2,4 %
Bättre än 62 % av kommunerna
i Långtidsarbetslösa
2,7 %
Bättre än 59 % av kommunerna
i Unga utanför arbete och studier
5,9 %
Bättre än 69 % av kommunerna
2,6
Jobbmöjligheter plats 173 av 290
i Lediga jobb per invånare
2,4 per 1 000 inv.
Bättre än 39 % av kommunerna
4,5
Nyföretagande plats 35 av 290
i Nystartade företag
10,6 per 1 000 inv.
Bättre än 54 % av kommunerna
i Företagskonkurser
0,8 per 1 000 inv.
Bättre än 90 % av kommunerna
2,3
Växande ort plats 194 av 290
i Befolkningsförändring
−0,5 %
Bättre än 33 % av kommunerna
0 per 1 000 inv.
Bättre än 42 % av kommunerna
Övrigt
i Medeltemperatur
Juni 14,6 °C December 1,6 °C
Källa: Kolada, SCB (Statistiska centralbyrån), Jobtech Dev (Arbetsförmedlingen), SMHI Öppna data, Valmyndigheten. ”Riket” är källans egen siffra för hela landet där en sådan finns (alla mått från Kolada samt huspriserna från SCB), annars Kommunlotsens eget invånarviktade snitt över samtliga kommuner. Stapeln under varje mått visar placeringen bland kommunerna, inte var talet ligger mellan lägsta och högsta värde: full stapel är bäst i landet, strecket markerar kommunen i mitten och romben visar var riket hamnar. Märkena ”högst” och ”lägst” visar landets tio högsta och tio lägsta kommuner och är inga betyg. Mer om källorna och licenserna: Öppna data . Uppdaterad senast 1 november 2026 .
Ursprung
I Arvika har 16,1 % utländsk bakgrund i (riket 27,6 %), 13,2 % är utrikes födda i (riket 20,8 %) och 5,2 % av samtliga invånare är födda utanför Europa i (riket 12 %).
De vanligaste födelseländerna bland utrikes födda invånare. Klicka på ett land för att se var i Sverige gruppen bor.
Norge 2,5 % av invånarna
Syrien 1,1 % av invånarna
Tyskland 0,9 % av invånarna
Nederländerna 0,8 % av invånarna
Thailand 0,6 % av invånarna
Irak 0,5 % av invånarna
Ukraina 0,4 % av invånarna
Jugoslavien 0,3 % av invånarna
Polen 0,3 % av invånarna
Colombia 0,3 % av invånarna
Var i Sverige bor personer födda i Norge? · Ursprung per land
Källa: SCB (Statistiska centralbyrån). Andelarna, även riket, är Kommunlotsens egen beräkning från SCB:s statistik (riket är ett invånarviktat snitt över samtliga kommuner, inte SCB:s egen riksstatistik). ”Utanför Europa” följer FN:s regionindelning (M49). Enligt den räknas Ryssland till Europa, medan Turkiet och Cypern räknas till Asien.
Försörjning
I Arvika är 76,8 % av invånarna 20–64 år självförsörjande i (riket 74,4 %). Det betyder en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp om året, cirka 229 000 kronor år 2024.
76,8 % 3,5 % 19,7 %
79,7 %
Bättre än 48 % av kommunerna
62,1 %
Bättre än 54 % av kommunerna
57,2 %
Bättre än 51 % av kommunerna
Andel självförsörjande invånare 20–64 år, 2024. Riket är SCB:s siffra för hela landet. Grupper med färre än 100 personer redovisas inte. Källa: SCB (Statistiska centralbyrån).
Flyktingar
I Arvika bor 1 021 personer som kom till Sverige som flykting eller som anhörig till en flykting i . Det är 4 % av invånarna
66,8 %
Inrikes födda i Arvika: 84,7 %
Bättre än 44 % av kommunerna
69,2 %
Bättre än 54 % av kommunerna
12 %
Bättre än 19 % av kommunerna
Främsta inkomstkälla för flyktingar och anhöriga 20–65 år
69,2 % 5,9 % 5,1 % 3,4 % 1,4 % 12 % 3,1 % Antal 2025, arbete och inkomstkälla 2024 (20–65 år). ”Arbetar” betyder sysselsatt enligt SCB:s registerstatistik. Riket är SCB:s siffra för hela landet. Grupper med färre än 100 personer redovisas inte. Källa: SCB (Statistiska centralbyrån).
Boende & fritid
122,4 per 1 000 inv.
Riket: 59,8 per 1 000 inv.
19 562 kr/kvm
Riket: 29 242 kr/kvm
Pendling i
Egen arbetsmarknad
Pendlar ut 20,6 %
Pendlar in 15,4 %
Andel av de förvärvsarbetande som pendlar över kommungränsen.
Vardag & uppkoppling
24,2 per 1 000 inv.
Riket: 40,8 per 1 000 inv.
Kommunvalet 2026
I valet till kommunfullmäktige den 13 september 2026 blev Socialdemokraterna största parti i Arvika med 34,4 % av rösterna och 17 av 49 mandat. Valdeltagandet var 81,7 % (riket 82,3 %).
Mandat i kommunfullmäktige (49)
Parti Röster Mot 2022 Mandat
Socialdemokraterna 34,4 %
−2,2
17
Moderaterna 23,0 %
+2,9
11
Sverigedemokraterna 11,7 %
−1,7
6
9,8 %
+2,7
5
Miljöpartiet 5,9 %
+2,9
3
Kristdemokraterna 5,1 %
+0,6
3
Vänsterpartiet 4,8 %
−1,1
2
Centerpartiet 4,5 %
−2,3
2
Liberalerna 0,7 %
−1,8
0
0,1 %
0
Slutligt och fastställt resultat. Andel av de giltiga rösterna, förändring mot valet 2022 i procentenheter. Riksdagspartierna visas alltid, andra partier när de fick mandat. ”Övriga partier” är alla andra partier tillsammans. Källa: Valmyndigheten (valprotokoll ).
Källa: Kolada, SCB (Statistiska centralbyrån), Valmyndigheten.
Grannkommuner och liknande kommuner
Grannkommuner
Kommunerna som gränsar till Arvika.
Kommun Avstånd Invånare Skatt Huspris
Eda 31 km 8 289 22,3 % 1,3 mnkr Jämför Sunne 37 km 13 354 21,6 % 1,9 mnkr Jämför Årjäng 39 km 9 734 22,0 % 1,4 mnkr Jämför Grums 45 km 8 854 22,5 % 1,4 mnkr Jämför Kil 45 km 12 024 22,4 % 2,2 mnkr Jämför Torsby 59 km 11 278 22,0 % 1,4 mnkr Jämför Säffle 61 km 14 756 21,5 % 1,4 mnkr Jämför
Liknande kommuner
Kommunerna i landet som liknar Arvika mest, i betygen på de tolv områdena och i storlek. Så väljs de .
Kommun Avstånd Invånare Skatt Huspris
Mönsterås 368 km 12 978 22,2 % 1,6 mnkr Jämför Falkenberg 304 km 47 321 21,1 % 3,5 mnkr Jämför Lidköping 132 km 40 359 21,3 % 3,0 mnkr Jämför Ovanåker 262 km 11 272 21,9 % 1,2 mnkr Jämför Eksjö 260 km 17 660 22,3 % 2,1 mnkr Jämför
Gränser från Wikidata. Avståndet är fågelvägen mellan kommunernas huvudorter. Skatt är kommunalskatten och huspris snittpriset för ett småhus.
Vanliga frågor om Arvika
Är Arvika en bra kommun att flytta till?
Arvika har en välbemannad förskola och många nya företag, men långt till skyddad natur. Vad som väger tyngst beror på vad som är viktigt för dig. Testet på Kommunlotsen rangordnar kommunerna efter dina egna val.
Hur många invånare har Arvika?
Arvika har 25 408 invånare och är landets 104:e största kommun. Kommunen ligger i Värmlands län.
Hur hög är kommunalskatten i Arvika?
Kommunalskatten i Arvika är 21,8 % (riket 20,7 %).
Vad kostar ett hus i Arvika?
Ett småhus i Arvika kostar i snitt 2 miljoner kronor, mindre än snittet för riket (3,9 miljoner kronor).
Vad tjänar man i Arvika?
Medianinkomsten för invånare 20–64 år i Arvika är 389 800 kronor om året (2024), i riket 401 400 kronor. Det är lön och andra skattepliktiga inkomster före skatt.
Hur långt är det från Arvika till Karlstad?
Fågelvägen är det ungefär 61 km från Arvika till Karlstad, som är den närmaste av Sveriges 30 största städer.
Hur stor andel är självförsörjande i Arvika?
I Arvika är 76,8 % av invånarna 20–64 år självförsörjande, det vill säga tjänar minst tre inkomstbasbelopp om året (riket 74,4 %).
Hur är ekonomin i Arvika kommun?
Kommunens soliditet, inklusive pensionsåtaganden, är 40,7 % (riket 30 %). Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som är betalda med eget kapital: ju högre, desto starkare ekonomi på lång sikt.
Hur många flyktingar bor i Arvika?
I Arvika bor 1 021 personer som kom till Sverige som flykting eller anhörig till en flykting, 4 % av invånarna. Av dem i åldern 20–65 år arbetar 66,8 %.
Vilket parti är störst i Arvika?
I kommunvalet 2026 blev Socialdemokraterna största parti i Arvika med 34,4 % av rösterna och 17 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Valdeltagandet var 81,7 %.
✕
Huspris
Genomsnittligt försäljningspris för småhus (permanentbostäder) i kommunen, i miljoner kronor.
✕
Låga huspriser
Bygger på genomsnittligt försäljningspris för ett småhus i kommunen (SCB). Ju lägre pris jämfört med andra kommuner, desto högre betyg.
✕
Kommunalskatt
Den kommunala skattesatsen: hur stor andel av lönen som går till kommunalskatt. Lägre skatt betyder mer kvar i plånboken.
✕
Låg skatt
Bygger på kommunalskatten, alltså kommunens del av skatten utan regionskatt. Ju lägre skatt, desto högre betyg. Gotlands skattesats innehåller även regionens del och hamnar därför sist.
✕
Medianinkomst
Medianinkomst för invånare i arbetsför ålder (20–64 år): hälften tjänar mer, hälften mindre.
✕
Inkomstnivå
Bygger på medianinkomsten för invånare 20–64 år: hälften tjänar mer, hälften mindre. Högre inkomst ger högre betyg.
✕
Avstånd till skyddad natur
Hur långt invånarna i snitt har till närmaste skyddade natur: nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskydd, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde (SCB). Sveriges miljömål är skyddad natur inom 1 km. Vanlig skog och parker räknas inte, så i glest befolkade skogskommuner kan avståndet bli långt fast naturen finns runt knuten.
✕
Nära naturen
Bygger på hur långt invånarna i snitt har till närmaste skyddade natur, till exempel naturreservat och nationalparker (SCB). Kortare avstånd ger högre betyg. Vanlig skog och parker räknas inte, så glest befolkade skogskommuner kan få lågt betyg fast naturen finns runt knuten.
✕
Trygghet utomhus
Andel invånare som uppger att de känner sig trygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet. Från SCB:s medborgarundersökning, som långt ifrån alla kommuner genomför varje år.
✕
Trygghet
Bygger på andelen invånare som känner sig trygga när de går ut ensamma sent på kvällen, enligt SCB:s medborgarundersökning. Högre andel ger högre betyg. Alla kommuner deltar inte varje år, så en del saknar betyg.
✕
Meritvärde åk 9
Genomsnittligt meritvärde (max 340 poäng) för elever i årskurs 9 i kommunala skolor, ett mått på skolresultaten i kommunen.
✕
Behörighet till gymnasiet
Andel elever i årskurs 9 som är behöriga att söka gymnasiets yrkesprogram.
✕
Lärare med behörighet
Andel av lärarna i grundskolan (omräknat till heltidstjänster) som har lärarlegitimation och är behöriga i de ämnen och årskurser de undervisar i. Högre andel betyder fler utbildade lärare.
✕
Bra skolor
Bygger på tre mått: meritvärdet i årskurs 9, andelen elever som är behöriga till gymnasiet och andelen lärare med legitimation och behörighet. Kommunens placering på varje mått räknas ihop med lika vikt.
✕
Barn per vuxen i förskolan
Antal inskrivna barn per vuxen i förskolan (personalen omräknad till heltidstjänster). Ett lägre tal är bättre: färre barn per vuxen betyder mer tid för varje barn.
✕
Legitimerade förskollärare
Andel av personalen i förskolan (omräknat till heltidstjänster) som har förskollärarlegitimation, i både kommunala och fristående förskolor. Högre andel betyder fler utbildade förskollärare.
✕
Barnomsorg
Bygger på två mått: antal barn per vuxen i förskolan och andelen av personalen som är legitimerade förskollärare. Färre barn per vuxen och fler legitimerade förskollärare ger högre betyg.
✕
Hemtjänst enligt brukarna
Ett index från 0 till 100 byggt på Socialstyrelsens enkät till äldre som får hemtjänst. Varje fråga jämförs med övriga kommuner och genomsnittet räknas ut, så 50 är ungefär mitt i landet. Visar bara vad de som redan har hemtjänst tycker.
✕
Äldreomsorg
Bygger på hur nöjda äldre med hemtjänst är, enligt Socialstyrelsens enkät (ett index från 0 till 100). Säger bara något om hemtjänsten, inte om till exempel äldreboenden. Flera kommuner delar högsta och lägsta värdet och får då samma placering.
✕
Arbetslöshet
Andel av befolkningen 18–65 år som är öppet arbetslösa. Lägre andel betyder en starkare lokal arbetsmarknad.
✕
Långtidsarbetslösa
Andel av invånarna 25–65 år som har varit öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram i minst sex månader (årsmedelvärde). Lägre andel är bättre.
✕
Unga utanför arbete och studier
Andel av 16–24-åringarna som varken arbetar eller studerar (utan inkomst över ett basbelopp, studiemedel eller utbildning). Lägre andel är bättre. Siffran ligger ofta ett år efter övriga.
✕
Jobbmarknad
Bygger på tre mått: arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och andelen unga 16–24 år som varken arbetar eller studerar. Lägre andelar ger högre betyg. Kommunens placering på varje mått räknas ihop med lika vikt.
✕
Lediga jobb per invånare
Antal lediga jobbannonser hos Arbetsförmedlingen per 1 000 invånare.
✕
Jobbmöjligheter
Bygger på antal lediga jobb hos Arbetsförmedlingen per 1 000 invånare. Fler lediga jobb ger högre betyg. Jobb som bara annonseras på andra ställen räknas inte.
✕
Nystartade företag
Antal nystartade företag per 1 000 invånare i arbetsför ålder (16–64 år).
✕
Företagskonkurser
Antal företagskonkurser per 1 000 invånare i arbetsför ålder (16–64 år).
✕
Nyföretagande
Bygger på två mått: nystartade företag och företagskonkurser, båda per 1 000 invånare i arbetsför ålder. Fler nystartade företag och färre konkurser ger högre betyg.
✕
Befolkningsförändring
Befolkningsförändringen det senaste året, i procent. Både födslar, dödsfall och flyttningar räknas in.
✕
Nettoinflyttning
Nettoinflyttning per 1 000 invånare: hur många fler som flyttar in än ut, utan födslar och dödsfall. Visar om fler flyttar till kommunen än från den.
✕
Växande ort
Bygger på hur mycket befolkningen ökade eller minskade det senaste året, både genom födslar och dödsfall och genom flyttningar. Kommuner som växer får högre betyg.
✕
Folkmängd
Antal invånare i kommunen.
✕
Medeltemperatur
Medeltemperatur i juni och december under senaste hela kalenderåret, mätt vid kommunens närmaste SMHI-station (kommunen har sällan en egen mätstation). På raden visas juni- och decembersnittet för samma år, för en snabb känsla av sommar och vinter.
✕
Utländsk bakgrund
Summan av andelen utrikes födda och andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar (”andra generationen”), alltså alla som antingen själva har invandrat eller vuxit upp i Sverige med två föräldrar som gjort det. Här: 13,2 % utrikes födda + 2,9 % andra generationen.
✕
Andel utrikes födda
Andel av kommunens invånare som är födda i ett annat land än Sverige. Räknas ut från SCB:s fullständiga statistik över alla cirka 185 födelseländer SCB registrerar, inte bara de tio som listas nedan. Listan visar bara de största grupperna för läsbarhetens skull, så om du själv summerar procentandelarna i listan hamnar du lägre än talet här: många mindre grupper (och ett litet antal med okänt födelseland) räknas in i totalen men är inte listade var för sig.
✕
Andel födda utanför Europa
Andel av hela kommunens befolkning, inte bara av de utrikes födda, som är född i ett land utanför Europa, enligt FN:s regionindelning (M49). Precis som andelen utrikes födda ovan räknas detta ut från alla enskilda länder SCB registrerar, inte bara de tio som listas nedan, så listans procentandelar summerar inte till detta tal. Ett litet antal personer med okänt eller ospecificerat födelseland räknas inte in här (de ingår däremot i ”andel utrikes födda” ovan).
✕
Självförsörjande
SCB räknar den som har en självförsörjningsgrundande inkomst på minst tre inkomstbasbelopp under året som självförsörjande, cirka 229 000 kronor år 2024. Heltidsstuderande och värnpliktiga under den nivån räknas som en egen grupp och inte som ej självförsörjande, därför visas de för sig i stapeln. Gäller invånare 20–64 år som var folkbokförda i kommunen hela året.
✕
Självförsörjande bland inrikes födda
Andel av de inrikes födda invånarna 20–64 år som är självförsörjande, alltså har en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp om året, enligt SCB:s definition.
✕
Självförsörjande bland utrikes födda
Andel av de utrikes födda invånarna 20–64 år som är självförsörjande, alltså har en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp om året, enligt SCB:s definition. Redovisas inte om gruppen är färre än 100 personer.
✕
Självförsörjande bland födda utanför Europa
Andel av invånarna 20–64 år som är födda utanför Europa och är självförsörjande, alltså har en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp om året, enligt SCB:s definition. Redovisas inte om gruppen är färre än 100 personer.
✕
Flyktingar och anhöriga
Invånare som enligt SCB fick sitt uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande, eller som anhörig till en flykting. Alla åldrar räknas i antalet. Andelen som arbetar och deras inkomstkällor gäller åldern 20–65 år.
✕
Flyktingar som arbetar
Andel av flyktingarna och deras anhöriga i åldern 20–65 år som arbetar (är sysselsatta enligt SCB:s registerstatistik). Under raden visas samma andel för inrikes födda i kommunen. Redovisas inte om gruppen är färre än 100 personer.
✕
Flyktingar som lever främst på lön
Andel av flyktingarna och deras anhöriga i åldern 20–65 år vars största inkomstkälla under året var lön eller annan ersättning för arbete. Redovisas inte om gruppen är färre än 100 personer.
✕
Flyktingar med ekonomiskt bistånd som främsta inkomst
Andel av flyktingarna och deras anhöriga i åldern 20–65 år vars största inkomstkälla under året var ekonomiskt stöd, främst ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Lägre andel är bättre. Redovisas inte om gruppen är färre än 100 personer.
✕
Fritidshus
Antal fritidshus per 1 000 invånare. I fjällkommuner och skärgårdskommuner kan det finnas nästan lika många fritidshus som invånare.
✕
Fritidshuspris
Genomsnittligt försäljningspris för fritidshus, i kronor per kvadratmeter.
✕
Boyta per invånare
Genomsnittlig boyta per invånare i kommunen, i kvadratmeter. Ett lågt tal betyder trångbott i snitt, ett högt tal mer utrymme per person.
✕
Pendling
Utpendling är andelen av kommunens förvärvsarbetande invånare som jobbar i en annan kommun. Inpendling är andelen av dem som jobbar i kommunen som bor i en annan kommun. Rubriken (till exempel ”Sovstad” eller ”Jobbkommun”) är Kommunlotsens egen läsning av de två andelarna, inte en officiell indelning: sovstad = minst 60 % pendlar ut och färre än 50 % pendlar in, jobbkommun = tvärtom, pendlarnav = minst 50 % åt båda hållen.
✕
Medelålder
Befolkningens medelålder i kommunen. Ett lågt tal betyder en ung befolkning, ett högt tal en äldre.
✕
Eftergymnasialt utbildade 25–44 år
Andel av invånarna i åldern 25–44 år som har någon form av eftergymnasial utbildning (högskola, universitet, yrkeshögskola eller annan utbildning efter gymnasiet).
✕
Valdeltagande i kommunvalet
Andel röstberättigade som röstade i kommunvalet (valet till kommunfullmäktige) den 13 september 2026. Slutligt, fastställt resultat från Valmyndigheten.
✕
Elbilar
Antal elbilar (rena elbilar, inte hybrider) per 1 000 invånare.
✕
Gigabitbredband
Andel hushåll som har tillgång till, eller kan ansluta till, bredband med minst 1 Gbit/s. Många kommuner ligger på 100 %, och då delar de placering.
✕
Kommunens soliditet
Kommunens eget kapital, minskat med pensionsåtaganden som tjänats in före 1998, i procent av tillgångarna. Ett högre tal betyder en större ekonomisk buffert, men det är inget entydigt betyg: hög soliditet kan också betyda att kommunen investerar lite.
✕
Skyddad natur på land
Hur stor del av kommunens landyta som är skyddad natur: nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskydd (SCB). Siffran visar hur mycket av marken som är skyddad, inte hur nära invånarna har till den. Stora andelar finns både i fjällkommuner och i några Stockholmskommuner med stora reservat.